“Den här jävla världen” är ett uttryck som allt som oftast letar sig fram i den djungel av svärord och “ba, typ och liksom” som utgör mitt vokabulär. “Den här jävla världen” i meningen “vart är vi på väg, dagens ungdom och det var bättre förr.” Men, se på fan, nu har jag helt sonika skrapat ihop tecken på att utvecklingen går framåt (även om det mesta ju ändå går bakåt, det måste vi erkänna för oss själva). Dessa är:
Skräckfilmen Otto, av Bruce LaBruce. Och det här säger jag utan att ha sett filmen, enbart grundat på en intervju av Fredrik Strage.
Filmen handlar om Otto, en kille som står lite utanför samhället, känner sig lite udda. Han är nämligen zombie, gay och emo. All in one cute package. Det här är alltså en skräckfilm med bögsex och härligheter. Och jag känner hopp inför dagens homofoba unga killar när jag tänker på att Otto kanske får ta plats i deras liv.
Bruce LaBruce själv känner kanske likadant. Från intervjun av Strage:
Hur har skräckfansen reagerat på ”Otto”?
– Först var de väldigt negativa. Sedan började vissa sajter, och splattertidningar som Fangoria, att ge mig positiv kritik. Jag är nöjd. Min strategi var att locka till mig nördiga skräckfilmspojkar, som bara vill se kvinnor torteras på film, och sedan tortera nördarna med ömsint gaysex.
Fint.
Det andra som gör mig glad och positiv i dag(trots all världens elände) är en artikel jag läste i dag om min kära vän Carina Emanuelsson. Ett rakt-upp-och-ner-utan-krusiduller-kraftpaket från Obbola. En fantastisk människa som har en kropp att dö för och en – som hon själv uttrycker det – “tävlingsdjävul” i sig. Hon säger mig att min generation kvinnor, ändå är liiite bättre än alla andra. Fler och fler av oss vågar vilja vara stora, starka och tävlingsinriktade. Som Carina, eller som Maria Johansson, en annan sjukt stark, tyngdlyftande och tävlingsinriktad ung kvinna från norr.
Det tredje såg jag i går. Kamratpostens läsare har rasat över Litauens nya utfall mot “omoralen”. I landet Litauen vill starka krafter att det ska vara förbjudet att sprida positiv information om homosexualitet, spel, dålig hygien, etc. etc. etc. Det tycker kp:s unga läsare är fördjävligt, rent ut sagt. “Man ska inte straffas för sånt man inte kan rå för”, säger de. Ja! säger jag. En ny generation! En öppen hbtq-generation! Kom igen, nu tar vi oss an alla inskränkta jävla personer runtomkring oss själva också, här i landet Sverige. För det finns fullt av dem.
Så. Se. Härmed har jag lyckats övertala mig själv att jag är en positiv människa. Nästa inlägg blir garanterat negativt och världshatande.
Puss i nyllet på er!
Haha men Karin! Aldrig har jag haft något så fint (och långt) epitet förr. Om jag går tillbaka till smeknamn jag haft så är nog Kurtan, Gucka (från guacamole -don’t ask) och Limmarn (ehm ja, tapetlim alltså) de mest smickrande man kopplat ihop min person med så jag måste erkänna att jag blev lite till mig nu
Och du Pyret..även om du vill framställa dig som lite världsneg och cynisk så måste jag säga att de som har förmågan att inse att man har denna dragning inte är i så deep shit trots allt.
Kakan och Carran. Ni är som en riktigt bra kinderöverraskning. Inte för att jag kom ihåg de tre orden, men vi kan väl säga att ni är duktiga, spännande och choklaaad helt enkelt. Mörk alltså. För nyttiga är ni.